drunken lullabies

Jag hatar mig själv för att jag just nu är så liten och sårbar.
För jag har aldrig någonsin varit så rädd att förlora någon som jag är nu,
jag har aldrig tofflat runt för att stå någon så mycket till lags som jag gör.
Men när jag verkligen försöker göra något bra för att jag lämnade herr k ensam och inte kom hem på natten utan sov hos kimm&krull så får man inget tillbaka.
Försöker jag för mycket? Kan man försöka för mycket?
Försökte ringa honom men han trycker bara av.
Jag ville bara fråga när han skulle komma hem från jobbet,
om han var hungrig och att jag höll på att städa lägenheten.
Jag fick inget svar på smset heller.
Och jag vet inte ens om han är sur över att jag gick ut och festade igår eller om det är något annat.
Jag hatar att inte veta, jag vet inte ens om han är sur eller bara har väldigt mycket att göra på jobbet.
Jag vet inte ens om han fortfarande är på jobbet.
Herr k, jag skulle gå till världens ände för din skull.

/hannaa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0