en äckelrubrik

Jag kommer snart att bli tokig,
magen värker och jag andas i cirklar.
Jag tittar på mobilen ungefär varannan minut
och jag skakar med benen.
Det som är det värsta är att om du skulle ringa nu
så vet jag inte om du kommer att få tag på mig.
Eftersom jag bor mitt ute i ingenstans och har noll mottagning.
Varje gång någon ringer eller skickar ett sms fylls hela jag med hopp och lycka för en liten stund,
ända tills jag ser att det inte alls var du som ringde/skickade sms.

Jag vill mest bara säga att jag saknar dig.

Jag trodde att det var början på något stort,
jag vill att det ska vara början på något stort.

/hannaa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0