♥

Nu vet jag vad jag skulle skriva förut..
Varför är mina svarta jeans förstora för? :(
Dom som satt sjukt tajt och nästan var försmå för bara ett litet tag sen.
Ungefär sissådär 3 månader sen.

Jag behöver nya kläder.
För nu är alla mina jeans förstora.
Ni vet sådär förstora så dom hänger i röven och glider ner i midjan.
Jag hatar det.

Sen skulle jag även skriva att jag nyss satt och kollade igenom min bilddagbok,
då gick det upp för mig hur otroligt sjukt kul jag har haft.
Vart har alla dessa människor tagit vägen?
Vilken fet tur att jag faktiskt har träffat alla människor.
Då jag inte alls är en sån som "tar kontakt" med nya människor,
utan folk brukar oftast "ta kontakt" med mig.
Känns lite som jag halkade in på ett bananskal.
Haha, men jag älskar det bananskalet.

Vad i helvete skulle jag ha varit idag om jag hade valt Rockgymnasiet.
Eller ännu värre lastbilsutbildningen, som jag inte vet vad den heter?
Hur skulle jag sett ut idag om jag inte valt att ge Richard en chans.
Jag kan ju säga att utan hans och Dannes tjat hade jag ju aldrig vågat raka av mig håret.
Hur skulle jag ha varit om jag inte hade lärt känna Gurkan?
Han är ju liksom typ den ända som jag kan bli förbannad på.
På riktigt. Hur skulle jag få ut mina aggressioner om jag inte hade kännt honom?
Eller ja, att han varje gång det händer står ut med en sur hannaa liksom krävs ju lite creds.

Och hade jag valt någon annan gymnasieutbildning hade jag inte lärt känna Lina
& utan henne hade jag troligtvis inte varit hemma hos palm.
Och träffat alla cp människor som befann sig där.
Och även om äckelbrudar klädde av sig kläderna elelr att dom knullade i husvagnen samtidigt som folk sprutar in tårgas,
så jävlar har jag haft kul.
Jag hade nog aldrig träffat Kenneth & co.
Och iochmed att jag träffade compani träffade jag ju Anna.
& därmed även Elin.
Elin som alltid ställer upp vardagar och tar en öl eller två.
Utan compani så att säga, hade jag aldrig fått varit med i arboga.
Och utan arboga hade jag ju aldrig kunnat berätta för folk att unit lost jugge tog mig på tuttarna.
Och när jag sa till honom att sluta så säger han "du tror att du är så jävla tuff bara för att du har chelsea"
Utan tallandet och drygheten hade jag aldrig sett Hammarlund, en människa jag inte kände.
Stå på min sida och försvara mig &hota honom med ett fälgkors.

Utan allt detta folk hade jag aldrig träffat Harald,
jag älskade fester där Harald var med..
För han är.. speciell? Hahaha.
Utan fest hemma hos Harald hade jag nog aldrig hatat Fatima så mycket.
Ändå så har jag haft så sjukt roligt när jag läst sms från Fatima under tiden jag var tillsammans med Richard.
Och utan Lina hade jag aldrig träffat Patrik.
Som jag skulle åka ner och hälsa på över en helg och blev kvar drygt ett år.
Ganska ironiskt.
Utan honom hade jag lagt av med tatuerandet för länge sen.
Utan honom som stöttande vän & pojkvän hade jag nog tyvärr drogat sönder mitt liv.
Jag hade nog supit och skurit och överdoserat tabletter.
Så mest av allt vill jag nog säga tack.
Faktiskt.
För även när jag skrikit och slagits och varit okontaktbar så har du alltid funnits där.
Så tack.

Hade jag inte varit på satin den där kvällen när accidents spelade runt jul,
så hade jag inte heller varit med på vimmelbilder.
Och då hade troligtvis inte min stalker rotat upp mitt mobilnummer.
Då hade jag ju aldrig heller träffat herr karlsson.
Åh du underbara lastbilskörande herr karlsson.


Och nu vet jag inte riktigt om jag ska publisera det här inlägget.
Skitsamma. Skulle mest bara säga att ni inte behöver bli ledsna om era namn inte är nämnda. :D
haha.
yeeah, saksamma.
Jag tycker om livet och alla människor jag någonsin träffat.
Idag ser jag färgerna, idag är jag på topp.
Idag är jag bara glad och lycklig.

Så bara för att idag är en sån toppendag,
så publicerar jagdet här :P

/hannaa